• Om oss
    • Vilken lösning passar er?

      Kontakta oss
  • Våra tjänster
  • Kundcase
  • I vården



8 april, 2019

Vårdarenan 2019



I slutet av mars deltog Aurora Innovation på Dagens Medicins konferens Vårdarenan 2019 i Stockholm. Dag 1 var Primärvårdens Dag och under Dag 2 var fokus på digital vård och strategi. Vi tog med oss många inspirerande föreläsningar och spännande möten med nya kontaktpersoner hos våra befintliga kunder, men också nya potentiella samarbetsparter. Här kommer en sammanfattning av några av de intressanta föreläsningar vi fick ta del av:

 

Trygghet genom digitalisering vid hemsjukhuset i Borgholm

Åke Åkesson, verksamhetschef på Borgholms VC, berättade om hur de i samarbete med
Cuviva har implementerat digitala vårdmöten. Målet är att ge patienterna en ökad trygghet. Hemsjukhuset i Borgholm är uppbyggt på en sömlös samverkan mellan vårdcentral, hemsjukvård och ambulanssjukvård, digitaliserat i flera led. Det har lett till att man har minskat inläggningarna till slutenvården med 100% jämfört med förgående år.  Åke nämnde bland annat att nä’r patienterna kan monitorera sin egen hälsa hemma har det lett till färre uppföljningar på Hemsjukhuset och Primärvården.

Nordisk utblick – vård på distans som fungerar

En annan spännande föreläsning gällde hur man i Region Västerbotten under 20 års tid arbetat med digitalisering för glesbygdsbefolkningen. Bland annat beskrevs de sjukstugor som etablerats där patienter själva tar kontroller och kapillära blodprov för analys. Peter Berggren, verksamhetschef på Glesbygdsmedicinskt Centrum gjorde klart för oss att allt digitalt som kan underlätta för vården och för patienterna borde testas hos i glesbygden. Fungerar det där fungerar det överallt.

BEON – systematisk arbetsväxling i primärvård

Region Värmland berättade om sitt projekt inom primärvården där man har etablerat modellen, BEON (bästa effektiva omhändertagande nivå) som har använts i över ett år. Modellen går ut på att arbetsväxla och låta sjuksköterskor och fysioterapeuter ta fler besök än tidigare istället för att utgå från att en doktor direkt ska hantera det första vårdmötet. Arbetsväxlingen har tre mål: att få en jämnare vårdkvalitet, förbättra arbetsmiljön och minska beroendet av hyrläkare. 

Nästa generations patienter 

Madeleine Beerman från Unga reumatiker berättade om sin syn på vad nästa generations patienter har för förväntningar och krav på sin vård. En sak som hon tog upp var olika sätt att kontakta vården. Många i den yngre generationen är obekväma med telefonsamtal och måste kunna få kommunicera med vården på ett annat sätt. Hon önskar att också att vårdmöten ska ses som ett möte, inte som ett besök eller en ”läkartid”. Om varje möte har en agenda så att hon som patient kan förbereda sig – då kan vården bli mer proaktiv.

Digitalisera snabbare – på jakt efter morgondagens regelverk

Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa SKL pratade om jakten på morgondagens regelverk. Att ha regelverk och lagstiftningar som främjar istället för hindrar digitaliseringen av hälso- och sjukvården. Vi kommer inte kunna nyttja digitaliseringen om vi inte förändrar lagstiftningen. Ett exempel är att regelverken för informationshantering idag skiljer sig åt mellan offentligt och privat drivna aktörer. Så länge det ser ut på det viset är det fel att säga att vi i Sverige har ett att fritt vårdval. Patienten förväntar sig en sömlös interaktion under sin vårdresa och vet inte att lagarna hindrar detta. Vad krävs för att vården ska kunna digitaliseras snabbare? Patrik uppmanar åhörarna till att våga utmana lagstiftningen för att öka trycket på politikerna. Enligt vision e-hälsa 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter inom bara några år. Det kommer inte gå att uppnå utan en ny lagstiftning.

Prevention – en strategi för framtidens sjukvård

Är prevention en strategi för framtidens sjukvård? Lars Jerdén, ordförande i kommittén för prevention, berättade om de riktade hälsosamtal som införts på flera håll i landet. T.ex. i Västerbotten och Jönköping har den här typen av samtal pågått tillräckligt länge att man kunnat dra vetenskapliga slutsatser om deras påverkan på patienters levnadsvanor och hälsa. Bland annat har man kunnat se hos patienterna i Habo (Jönköping) att dödligheten är en tredjedel lägre hos de som går på hälsosamtal i jämförelse med samma statistik för Sverige som helhet. Man har också sett att de som tackat nej till hälsosamtal utgör en riskgrupp som kan förvänta sig sämre hälsa. I Västerbotten har man bland annat sett att man med hjälp av sina hälsosamtal hittar diabetiker fem gånger fortare än tidigare. Detta i sin tur halverar dödligheten för denna grupp. Trots dessa fina resultat har bara 8 av 21 regioner infört riktade hälsosamtal. Efter att ha lyssnat på Lars presentation hoppas vi att fler regioner ska ta till sig av detta arbetssätt eftersom prevention är en väsentlig del av att klara framtidens vårdbehov.