För mycket administration - en risk för både personal och patient — Aurora Innovation
  • Om oss
    • Vilken lösning passar er?

      Kontakta oss
  • Våra tjänster
  • Kundcase
  • I vården



2020-04-24

För mycket administration – en risk för både personal och patient



Digitaliseringen av hälso- och sjukvården är i grunden något gott. Men, den för också med sig merarbete för redan hårt belastad vårdpersonal. Mer administration och dokumentation att göra leder till mindre tid fokuserad på själva vården av patienten. Detta är en risk för både patientsäkerheten och vårdpersonalens arbetsmiljö.

Framtidens hälso- och sjukvård är under hård press när allt färre ska ta hand om en växande och åldrande befolkning. Vårdens resurser måste användas smartare genom innovationer, modern teknik och nya arbetssätt. Vårdpersonalen upplever på många håll idag en minskad vårdkvalitet och patientsäkerhet liksom minskad tillfredsställelse i yrket. Samt en frustration över att inte kunna tillbringa mer tid med patienterna.

En aspekt i den tidsbrist som vårdpersonal ofta vittnar om ligger i ökad administration vilket till viss del beror på den snabba digitaliseringen av sjukvården. Den digitala sjukvården är ett exempel på en verksamhet som i grunden förändrats genom digitaliseringen. Nya hjälpmedel kommer till både för rutinsjukvård och mer specialiserad avancerad sjukvård.

Osynligt IT-arbete

Enligt en studie genomförd av Diane Golay på Uppsala universitet, genomför sjuksköterskor idag väldigt mycket osynligt IT-arbete. På en dag genomför sjuksköterskorna på Akademiska Sjukhuset otaliga klick i olika system, stannar upp på grund av tekniska problem eller tvingas göra tidskrävande omstarter när systemen strular. Uppgifterna som de behöver lägga in i systemen är viktiga men det tar mycket tid och skapar en ytterligare stress.

En annan studie, genomförd av distriktssköterskan Eva Anskär, visar att endast en tredjedel av arbetstiden på 11 vårdcentraler ägnades åt direkt patientarbete. Resten av tiden gick till olika former av administration, allt från dokumentation till möten och e-post. Det visade sig att bara 37 procent av personalens arbetstid ägnades åt direkt patientarbete. Det visade sig också att inom samtliga yrken hade man underskattat hur mycket tid som administrationen tog. Personalen trodde att de ägnade mer tid åt patienter än vad de i själva verket gjorde. Det som framför allt underskattades var ”övrig administration”, exempelvis möten, e-post, handledning, schemaläggning, hantering av utrustning, lokaler och datorer.

För många olika system

En dåligt designad IT-miljö stressar. Vårdpersonalen använder datorer större delen av dagen och systemen påverkar deras möjlighet att utföra arbetet, känna sig kompetenta och vara effektiva. Mycket av vårdpersonalens tid och energi går åt till IT. De hanterar en mängd olika digitala system som sällan kommunicerar med varandra, kräver olika inloggningar och fungerar olika. Vården präglas också av en hel del gamla och omoderna system.

En sjuksköterska på Akademiska sjukhuset i Uppsala kan behöva logga in uppemot 50 gånger per dag i ett tiotal olika system. Detta är både ineffektivt och stressande. Varje moment för sig är inte ett problem men ackumuleringen av all data som ska dokumenteras och alla system som ska hanteras är det som påverkar arbetsdagen negativt.  Sjuksköterskorna måste kommunicera skriftligt och fylla i elektroniska blanketter för att till exempel beställa en patienttransport eller anmäla ett it-fel. Ofta ska samma information dokumenteras inte bara en eller två gånger i olika system. Dessutom är det inte ovanligt att de knappt hunnit lära sig hur ett visst system fungerar innan det uppdateras.

Sammanfattning

Att bättre utnyttja digitaliseringen och dess möjligheter är ett område där det definitivt finns förbättringspotential inom vården. Det gäller att vara noggrann med sin kravspec, både vid upphandling och när systemen sedan ska introduceras på arbetsplatsen. Målet borde vara att vårdpersonalen ska kunna lägga mer tid på patientkontakten. Digitala system som är bättre anpassade för slutanvändarna kan bidra till en bättre IT-arbetsmiljö som hjälper vårdpersonalen att arbeta effektivare, sänka stressnivån och förbättra både patientnöjdhet och patientsäkerhet. Ett exempel på ett sådant system är Aurora teleQ.