De 3 vanligaste orsakerna till stress hos vårdpersonal

Primärvården präglas idag av ett högt arbetstempo med lite tid för återhämtning för vårdpersonalen. Som verksamhetschef är det din uppgift att skapa en hållbar, hälsosam arbetsmiljö för personalen och göra din vårdcentral till en mer attraktiv arbetsplats. För att hjälpa dig på traven har vi sammanfattat tre vanliga orsaker till stress hos personalen inom primärvården.

1. Underbemanningen

En liten del av befolkningen, ca 5% förbrukar idag mer än 50% av vårdresurserna. Det rör sig framförallt om multisjuka äldre med stora behov av vård och omsorg. Det är också den gruppen som redan nu växer i takt med att befolkningen blir äldre. Detta ställer höga krav på sjukvården framförallt i en tid då många av de nationella satsningarna syftar till att stärka primärvårdens roll och göra det mer självklart för patienter att i första hand vända sig dit istället för till sjukhus. En viktig aspekt för att hantera en befolkning med ökat vårdbehov är att kunna erbjuda proaktiv vård istället för reaktiv. Samt att kunna erbjuda kontinuitet i vårdkontakten och möjligheten att få alla sina vårdbehov täckta av samma vårdpersonal. En del i primärvårdens svårighet att möta det ökade vårdbehovet är underbemanningen. Både när det gäller sjuksköterskor och läkare finns det inte tillräckligt med kvalificerad personal som vill jobba inom primärvården. Det är därför av största vikt att göra primärvården till en mer attraktiv arbetsplats och förbättra arbetsmiljön både för att attrahera nya medarbetare men också för att behålla den personal som finns idag.

2. Digitaliseringen

En aspekt i den tidsbrist som vårdpersonal ofta vittnar om ligger i ökad administration vilket till viss del beror på den snabba digitaliseringen av sjukvården. Den digitala sjukvården är ett exempel på en verksamhet som i grunden förändrats genom digitaliseringen. Nya hjälpmedel kommer till både för rutinsjukvård och mer specialiserad avancerad sjukvård. Detta ger nya förutsättningar för vårdpersonalens arbetsmiljö.

En dåligt designad IT-miljö stressar. Vårdpersonalen använder datorer större delen av dagen och systemen påverkar deras möjlighet att utföra arbetet, känna sig kompetenta och vara effektiva. Mycket av sjuksköterskornas tid och energi går åt till IT. De hanterar en mängd olika digitala system som sällan kommunicerar med varandra, kräver olika inloggningar och fungerar olika. Vården präglas också av en hel del gamla och omoderna system.

Att bättre utnyttja digitaliseringen och dess möjligheter är ett område där det definitivt finns förbättringspotential inom vården. Det gäller att vara noggrann med sin kravspec, både vid upphandling och när systemen sedan ska introduceras på arbetsplatsen. Digitala system som är bättre anpassade för slutanvändarna kan bidra till en bättre IT-arbetsmiljö som hjälper vårdpersonalen att arbeta effektivare och sänka stressnivån. Det borde minska sjukfrånvaron bland personalen på sikt .

3. Schemaläggningen

Få processer inom vården är så komplexa och känsliga utifrån ett arbetsmiljöperspektiv som schemaläggning. Schemaläggningen kan ses som sista steget i en omfattande produktionsplanering där själva genomförandet ska planeras och verksamhetens behov av patientsäkerhet, kontinuitet, kompetenssäkring och effektivt resursutnyttjande skall möta medarbetarnas behov av hälsosamma scheman och möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning. I schemaläggningsprocessen finns därför ofta inbyggda konflikter. Ett optimalt schema är ett schema som balanserar verksamhetens behov och medarbetarnas önskemål om arbetstidsförläggning och där hälsoaspekterna är beaktade.

Ett sätt för dig som verksamhetschef att skapa en bättre arbetsmiljö för din vårdpersonal och göra din vårdcentral till en mer attraktiv arbetsplats är alltså att bli en fena på schemaläggning. Med små förändringar kan du göra stora skillnad och skapa hållbara, hälsosamma scheman som gör att din personal orkar jobba år efter år.